Astma

Astma är i Sverige  ,den vanligaste typen av kronisk sjukdom som tills nyligen har varit oförklarlig, i paritet  med sjukdomens fysiologiska uttryck. Astma kan  också uppstå som  konsekvensen av ett långvarigt rökande.  Det man vet är att astman ökat med ca 10 procent de senaste decennierna.

Resultatet av detta är att ca 800 000 människor i Sverige lever med sjukdomen.

Det övergripande sypmtomet  till denna folksjukdom är att luftrören är inflammerade vilket gör dem extra känsliga för all form av påverkan.  När luftrören utsätts för retande  eller allergiskt framkallande ämnen ger detta upphov till astmaanfall.

Detta orsakar kramp i den glatta muskulaturen som i sin tur blir inflammerade och orsakar vidare besvär då dessa också blir inflammerade & svullnar upp. Slutligen orsakar detta  att slemhinnan producerar mängder av slem som lägger sig runt luftrören. Detta resulterar i att kroppen måste förbruka mer syre än vanligt och kan i värsta fall sluta med att man får syrebrist.

Man brukar dela in Astman i två subgrupper, –  Icke-allergisk astma & allergisk astma.

Skillnaden ligger i hur astman uppstår, där icke-allergisk astma generellt beror på yttre faktorer som ej är befästa i genetisk överkänslighet. Faktorer såsom att andas in kall luft, tobaksrök eller högintensiv ansträngning.

Allergisk astma är kopplat till allergier som t ex päls eller pollenallergi. Där besvären som allergin orsakar utlöser astmaanfallet. Astmaanfall varierar i intensitet men kan i enkelhet beskrivas som att andas in genom ett sugrör.

Är astma farligt?

Att man har astma behöver inte betyda att man måste leva i stillhet & undvika alla former av fysisk aktivitet eller på annat sätt kompensera för sin kroniska sjukdom. Däremot är det av vikt att veta vad för riskfaktorer som utlöser besvären & vad man själv kan göra för att leva ett liv där astman har minimal inverkan.

Att motionera regelbundet har haft en bevisad positiv effekt, likväl som att äta mycket grönsaker och frukt.  Att förhålla sig normalviktig och rökfri är två andra riskfaktorer som  har stor betydelse för upplevda besvär & minimera astmaanfall.

Hur behandlar man astma?

Grunden i behandlingen utgörs av luftrörsvidgande mediciner samt inflammationsdämpande preparat. Dessa ges efter att en utredning har gjorts & sjukdomens påverkan har kartlagts. Man mäter lungornas  syreupptagningsförmåga och gör pricktest för att utröna allergier för att ta reda på vilken typ av astma man har.

Behandlingen är emmellertid densamma och majoriteten av individer med den kroniska sjukdomen klarar sig bra med  s.k  Beta-2- stimulerare  som används vid akut behov i form av en inhalator  eller långsiktigt för att förebygga astmabesvären.

Den grupp som lider av svår astma har dock en mer komplicerad bild framför sig, då flertalet preparat kan behöva användas för att bekämpa sjukdomen. Det är vanligt att människor som lider av svår astma har andra sjukdomar som förvärrar de upplevda besvären.

Oavsett är en öppen dialog med din läkare oftast den bästa metoden för att hantera astman under livets gång.

Är astma ärftligt?

De senaste årtionden har mycket forskning bedrivts kring kopplingen mellan allergisk astma och ärftlighet. Det som man har kunnat fastslå av dessa studier, är att allergisk astma till stor del är en sjukdom som baseras på genetiska predispositioner.

Om en av föräldrarna eller ett syskon är särskilt benägen att ärftligt föra över sjukdomen ökar risken för att få allergisk astma med ca 30 procent. Om båda föräldrarna erfar asmatiska symptom är risken med över 50 procent.

I Sverige orsakas de flesta fall av allergisk astma på grund av animaliska fällprodukter, björk och gräspollen samt vissa typer av parfymer.